Industriell ergonomi

Ergonomi höjer produktiviteten och ökar trivseln på jobbet  

Har du tänkt på vilka metoder som används för transport av föremål, på verktygens placering och hur lätta de är att komma åt, på möjligheterna att utföra arbetet sittande eller stående, eller på hur belysningen ser ut? Allt detta ingår i planeringen av en ergonomisk arbetsplats, och företag som har tagit hänsyn till dessa aspekter har kunnat förbättra produktiviteten betydligt.

Men god ergonomi innebär mer än att kunna justera möblerna på arbetsplatsen. För att kunna förbättra ergonomin måste man känna till arbetsprocessen från början till slut, men viktigast av allt är identifiera den anställdes behov och vilka krav jobbet ställer. Det lönar sig att förbättra arbetsmiljön och arbetsmetoderna eftersom det bidrar till att minska sjukfrånvaron och antalet olyckor, höjer kvaliteten i arbetet och ökar effektiviteten och produktionsvolymerna.  Anställda som arbetar i en trivsam miljö orkar mer och är mer produktiva.

Enligt en studie av universitetet i Warwick 2014 är anställda med låg arbetstillfredsställelse 10 procent mindre produktiva än genomsnittet, medan anställda med hög arbetstillfredsställelse är 12 procent mer produktiva än genomsnittet.

Goda arbetsinsatser varje dag

En ergonomisk arbetsplats gör att de anställda kan prestera på topp dag efter dag. I ergonomiska arbetsmiljöer är det tryggt och lätt att arbeta. Alla komponenter och verktyg är lätta att nå – man behöver inte böja sig eller sträcka ut armarna, vilket i sin tur ger mindre spänningar och obehag. Detta hjälper till att förhindra muskel- och skelettskador, som drabbar upp till tre av fem personer i arbetsför ålder.

Muskel- och skelettskador orsakade av dåligt utformade arbetsmetoder och arbetsställningar är inte bara fysiskt påfrestande för de anställda utan orsakar också kostnader för företagen och samhället i stort i form av sjukfrånvaro, arbetsoförmåga och minskad produktivitet.

Varför ska du investera i ergonomi på din arbetsplats?

På lång sikt finns det flera frågor relaterade till effektivitet, säkerhet och produktivitet som påverkas positivt av korrekt ergonomi på en arbetsplats.

Låt oss börja med fakta: muskuloskeletala störningar drabbar många anställda

Enligt Europeiska byrån för säkerhet och hälsa på arbetet är muskel- och skelettbesvär (MSD) den enskilt största arbetshälsofaran i Europa: upp till tre av fem anställda rapporterar muskuloskeletala symtom. Dessutom har Finlands industrisammanslutning rapporterat att anställda i industrisektorn har mest frånvaro på grund av sjukdom, i genomsnitt 16 arbetsdagar per person och år.

Låt oss sedan titta på åtgärderna: Korrekt ergonomi kan minska MSD-relaterad frånvaro med så mycket som 72%

En studie som gjordes för att uppskatta effektiviteten av ergonomi-insatser avslöjade att muskuloskeletala symptom och störningar minskade med 57% och frånvaro på grund av MSD minskade med 72% som ett resultat av åtgärder som förbättrar ergonomin. (Källa: Goggins, R. W., et al. 2008. Estimating the effectiveness of ergonomics interventions through case studies: Implications for predictive cost-benefit analysis. Journal of Safety Research)

Resultaten: produktiviteten ökade med 46% vilket resulterade i betydande årliga besparingar

Ovan nämnda studie om effektiviteten hos ergonomiska åtgärder drog slutsatsen att produktiviteten förbättrades med 46% med relativt enkla medel för en förbättrad arbetsergonomi. Detta är ganska imponerande siffror. Hur förvandlades dessa procentsatser till euro och kostnadsbesparingar? Låt oss räkna ut detta genom ett exempel (källa för beräkningar: Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma):

• Ett företag med 200 industrianställda
• 16 sjukdagar per anställd, det vill säga totalt 3200 frånvarodagar
  (frånvaroprocent 7.08%), vilket förvandlas till 1 500 000 € i total
  frånvarokostnad (när kostnaderna för frånvaro inkluderar indirekta kostnader,
  icke lön arbetskostnader och lönekostnader)
• Om sjukfrånvaron bara minskas med 10% (7.08% > 6.37%), är de årliga
  kostnadsbesparingarna mer än 150,000 €, när frånvarokostnaderna
  inkluderar indirekta kostnader, arbetskostnader och lönekostnader.
• Om sjukfrånvaron minskar med 72%, som i nämnda ovan studie,
  är de årliga kostnadsbesparingarna mer än 1 miljon €, när
  frånvarokostnaderna inkluderar indirekta kostnader, arbetskostnader
  utan lön och lönekostnader.

Det finns faktiskt flera aspekter som korrekt ergonomi kan ha en positiv inverkan på i det långa loppet. Fördelarna med korrekt ergonomi är både för arbetsgivaren och för den anställde.
 

Hur man gör arbetsplatsen mer ergonomisk

I över 50 år har Treston varit en föregångare när det gäller att utforma ergonomiska möbler och arbetsmiljöer. Vi påverkar arbetsmiljön för över en miljon anställda årligen med de över 600 000 arbetsbord som levererats under åren. Utgångspunkten för planering och implementering av våra arbetsstationer och arbetsmöbler är alltid den som utför arbetet och själva arbetsuppgiften. Ergonomiskt utformade arbetsmoment gör arbetet tryggare och höjer effektiviteten.

Se nedan en kort film där vi visar skillnaderna mellan bra och dålig ergonomi vid arbetsstationen och får lära oss 5 praktiska saker för att förbättra ergonomin på din arbetsplats.

5 huvudpunkter att tänka på hos arbetsstationer när du förbättrar din arbetsplats ergonomi – för ökad säkerhet, effektivitet och produktivitet:

1. Allt tillgängligt inom arbetszonen

2. Ljus och justerbar belysning, 2000 lx

3. Hantering av laster manuellt

4. Justerbar arbetshöjd

5. Justerbar stol

Obs! Ergonomi är inte bara ett trendigt ord som används slarvigt i dagens tekniska värld, eller en värdelös jargong som finns i försäljningskataloger. I själva verket har många länder lagar om säkerhet och hälsa på arbetsplatsen och dessa kan innehålla avsnitt om ergonomin på arbetsplatsen.

Till exempel säger den svenska lagen om arbetsmiljö och säkerhet att: ”Strukturerna på en arbetsstation och arbetsutrustningen som används på jobbet ska väljas, utformas och placeras på ett ergonomiskt lämpligt sätt med hänsyn till arbetets art och arbetstagarens förmåga. Så långt som möjligt ska strukturerna vara justerbara och möjliggöra flexibelt arrangemang och ha sådana driftsegenskaper att arbetet kan utföras utan att orsaka en skadlig eller farlig belastning på den anställdes hälsa. " 
 

Med sina tydliga exempel visar e-boken hur man kan få till stånd en övergripande förbättring av ergonomin på arbetet.

1. Identifiera utgångsläget och upprätta en plan
Identifiera problematiska områden och processer, observera och diskutera med de anställda. Gör upp en plan för investeringarna och ta fram indikatorer för säkerhet, produktionsvolymer och effektivitet.

2. Intervjua och iaktta
Diskutera med de anställda och studera hur de arbetar och använder verktygen vid sina arbetsstationer, och hur de samarbetar med andra. Granska skiften och arbetsrotationen. Lär av historien och gå igenom olycksrapporterna.

3. Samla trupperna
Engagera alla berörda parter. Det leder i det långa loppet till snabbare beslutsfattande och genomförande. Förklara vilka fördelar förändringen medför för de anställda och företaget. Ergonomi kan skapa en verklig vinn-vinn-situation.

4. Se under ytan
Tänk på följande när du väljer ergonomiska möbler och tillbehör för en arbetsstation:

* Innebär arbetet att man sitter ner, står upp eller både och?
Forskning visar att minnet, uppmärksamheten, inlärningen och den kognitiva förmågan som helhet förbättras av att man rör på sig, även i små mängder. För dem som mestadels arbetar sittande kan effektiviteten höjas om de får en arbetsbänk med elektrisk höjdjustering, så att de även kan stå upp och arbeta. En person som mestadels arbetar stående kan dra nytt av ett fotstöd och en pall.

* Är arbetsbordet lagom högt för den anställde och arbetsuppgifterna?
Rätt höjd för ett arbetsbord är normalt 60–75 cm för skrivarbete, och 75–110 cm för stående arbete. Det ska vara bekvämt att titta på skärmen, man ska kunna vila händerna och all utrustning ska vara nära till hands.  

* Vilken slags stol skulle vara bäst?
Stolen ska bland annat ge möjlighet att justera ryggstöd, höjd och lutning efter användarens storlek och arbetsskivans höjd.

* Hur påverkas arbetet av belysningen?
Bra belysning minskar hjärnas belastning vid informationsbearbetning och motverkar huvudvärk och trötthet. Belysnings intensitetsskala på arbetsplatser inomhus sträcker sig från 300 lux till 1500 lux eller till och med 2000-3000 lux beroende på uppgift.

 * Vilka verktyg krävs för arbetet?
Det är viktigt att placeringen av och avståndet till verktygen optimeras. Tunga verktyg kan föras till arbetsstationen med vagn eller så kan arbetsbordet förses med ett balansblock. Arbetsstationstillbehör med armar och bildskärmar kan anpassas efter olika användares behov.   

Om en anställd på en arbetsplats med tio anställda använder en minut mer per timme för att sträcka sig efter delar innebär detta: 10 personer x 220 dagar x 8 timmar x 1 minut => 36 arbetsdagar per år.